Wellspect är ett av Sveriges största medtech-bolag och vi har haft förmånen att arbeta tillsammans med dem i flera år. På senare tid har hållbarhet seglat upp som en verklig och allt viktigare konkurrensfördel i kommunikationssammanhang. Så även inom medtech-branschen, där Wellspect nyligen skrev historia med världens första Svanenmärkta engångskateter. Vi tog oss en pratstund med Maria ”Mia” Lundbäck, Head of Corporate Marketing Communication på Wellspect, för att höra mer om vilken strategi de använt för att integrera hållbarhet i sin varumärkeskommunikation.

Wellspect är det globala företaget som med sina kontinensprodukter räddar livet på hundratusentals människor – varje dag. Faktum är att om du inte kan tömma tarm och framför allt blåsa på normal väg, blir det snabbt en fråga om liv och död. Huvudkontoret, R&D och mycket av tillverkningen finns i Mölndal. Här utvecklar och producerar man engångskatetrar och irrigationssystem som förbättrar människors livskvalitet i över 40 länder.

Era katetrar används en gång och slängs sedan, kan man ens prata om hållbarhet då?
– Självklart. Många av de produkter som används inom sjukvården idag är engångsprodukter däribland skyddsutrustning, sprutor och intermittenta urinkatetrar. Engångsbruket är till för att förhindra infektioner. Men trots engångsbruksaspekten, måste man prata hållbarhet. Som tillverkare av engångsprodukter i plast är vi såklart extremt medvetna om att vi behöver bidra aktivt till att minska vår miljöpåverkan. Vår första prioritet är alltid den kliniska prestandan och därmed patientsäkerheten, men vi har också sedan länge jobbat med vår hållbarhet på produktnivå och hade tidigt fokus på materialval. Vi var till exempel den första katetertillverkaren som började fasa ut PVC och det är först på senare år som andra har följt efter, säger Mia Lundbäck.

Hur har ni arbetat med hållbarhet och hur har ni gjort det arbetet kommunicerbart?
– Hållbarhet är integrerat i Wellspects affärsstrategi och är även en viktig differentieringsfaktor för oss på marknaden. Att regelbundet kommunicera om vårt arbete inom hållbarhet, ökar vår varumärkes-kännedom och gör att vår nutida och framtida kunder förstår hur hållbarhet är en viktig del av det vi gör och erbjuder.

Vårt miljöarbete bärs i mångt och mycket av våra produkter. Genom livscykelanalyser har vi tittat på var de stora miljövinsterna finns att göra, sedan har vi jobbat oss neråt i tratten. Initialt fokuserade vi på katetermaterialet och sedan 2009 använder vi oss av POBE för att reducera vårt klimatavtryck, en typ av plast som vi själva tagit fram. Materialet i kombination med ett byte av de kemikalier som används för att skapa vår unika ytbeläggning var en förutsättning för att vi skulle bli Svanen-märkta, något vi blev 2021 som första och hittills enda katetervarumärke. Märkningen är visserligen en kostnad men ger oss en fördel, inte minst vid upphandlingar. En respekterad och välkänd märkning med bevisat tuffa krav gör också kommunikationen snabbare. Vi märker ett stort intresse för att kommunicera Svanen på marknader även utanför Norden, till exempel i England och Italien.

Rent generellt när vi kommunicerar hållbarhet, försöker vi sätta kommunikationen i ett sammanhang genom att fokusera på specifika insatser vi gjort och redovisa för de skillnader vi lyckats åstadkomma – ofta via mätetal. Vi försöker också vara ärliga och inte skönmåla allt. Vi pratar även om våra utmaningar och tillkortakommanden.

Hur viktigt tycker kunderna att det är?
– Ofta är det faktiskt användarna som är mer intresserade av miljöargumenten än sjukvården i sig. Kanske inte så konstigt eftersom produkterna används hemma och inte i samma omfattning av sjukvården. Vår typ av engångskatetrar är inte en stor förbrukningsvara för sjukhusen och är därför ofta inte huvudfokus för sjukvårdens eget hållbarhetsarbete, framför allt utanför Sverige och Norden.

För några veckor sedan besökte vi er Sustainability Day, där ni bjöd in era leverantörer till en dialog kring hållbarhetsarbete och hur man räknar hem det affärsmässigt. Hur tänker ni där?
– På senare tid har det skett en allmän förflyttning kring vilka aktörer man inkluderar i sitt hållbarhetsarbete. Från sådant vi själva kan styra över, som till exempel just materialval, till att måla upp en bredare bild. Vi ser att upp emot 87% av vårt CO2-avtryck ligger i vår leverantörskedja. Givetvis ska vi fortfarande göra vad vi kan, men det är i kedjan det sitter.

– Vi jobbar med initiativet Science Based Targets* och där är vi just nu inne i det interna valideringssteget där vi ser över våra egna mål. Sedan går vi vidare till en extern part som kommer att validera sättet som vi räknar och mäter, så att det blir vetenskapligt korrekt. Då kommer det att handla mycket om vad andra aktörer i vår närhet kan göra.

Eftersom vårt varumärkeslöfte är ”A real difference” vill vi också kunna stå för och bevisa att vi gör verklig skillnad även när det kommer till hållbarhet. Det innebär att vi måste arbeta ännu mer integrerat med våra leverantörer. Så det är påbörjat, men man får ha respekt för att det är ett arbete som tar tid.

Så det finns hopp om framtiden ändå?
– Ja absolut, men tidsaspekten är verkligen avgörande. Det blir spännande att se vad som kommer att hända med vårt samhälle när så många aktörer har skrivit under Science Based Targets Initative, för även om det är långt fram i tiden måste vi ju börja nu, avslutar Mia Lundbäck.

*Initiativet Science Based Targets är ett samarbete mellan CDP, United Nations Global Compact, World Resources Institute och World Wide Fund for Nature. Sedan 2015 har över 1000 företag anslutit sig till initiativet för att sätta ett vetenskapsbaserat klimatmål.